Industriautomation är ett av de viktigaste hjälpmedlen som vi har idag för en snabbare och effektivare produktion. Det är något som ger företagen en ökad konkurrenskraft tack vare en mycket bättre produktivitet och kvalitet. Automation innebär att man låter en maskin eller en teknik utföra ett arbete istället för människan själv. Tack vare dagens intelligenta datoriserade styrsystem är det inte längre nödvändigt att inom industrier använda muskelkraft för att ändra olika komponenters funktion eller karaktär eller för att sammanfoga olika delar. Man måste dock ha operatörer som kan programmera och se till att maskinerna jobbar som de ska. Användningsområdena är oändliga och styrsystemen möjliggör en mycket effektiv produktion.

Industriautomation ger nya tekniska möjligheter

Dator- och digitalteknikens snabba utveckling har totalt förändrat alla förutsättningar för dagens automatiseringstekniker. Det har lett till en global industriell samverkan och konkurrens. Det är idag viktigare än någonsin tidigare att kunna erbjuda en såpass effektiv och smidig tillverkning som möjligt, samtidigt som man undviker att riskera slutproduktens kvalitet. Datoriserade tillverkningsprocesser erbjuder mängder av nya tekniska möjligheter som förutom att automatisera personalens fysiska arbete som exempelvis planering, beräkningsarbete, beredning och orderbehandling också gör det möjligt att tillfredsställa kunders unika behov och förväntningar till bra kostnader.

Styrsystem

I samband med datoriseringen av vårt samhälle har utvecklingen av verkstadsmaskiner framskridit med ett raskt tempo och hos stora produktionsverksamheter framställer man allt färre komponenter manuellt. Med hjälp av datoriserade tillverkningsprocesser och styrsystem manövrerar man maskiner eller hela anläggningar. Det är styrsystemet som ser till att maskinen utför precis vad den blivit tillsagt vid ett visst moment. Ett av de vanligaste styrsystem som man använder sig av inom industrin är systemet CNC som står för Computer Numerical Control. Det är ett system som har enormt många användningsområden. Det ändvänds i allt från vanlig datorskrivare till industriella monteringsrobotar och automatiska processer. Genom olika datorinställningar eller programmeringar ger man indikationer till maskinen eller anläggningen för vad och när den ska utföra någonting. Styrsystemet sänder ut och tar emot signaler och jämför dessa med sitt eget program och sina givna instruktioner. Hur revolutionerande dessa system än är så sköter sig inte maskinen helt själv utan kräver en mänsklig inblandning form av en operatör som har god erfarenhet av programmering och mjukvara.

Fördelar med datoriserade tillverkningsprocesser

Datoriserade tillverkningsprocesser inom industriautomationen har många fördelar. Framförallt optimerar det tillverkningen genom att bidra med en mycket hög effektivitet, vilket innebär en stor tidsbesparing för tillverkaren och minskade kostnader för kunden. Förutom att maskinerna kan utföra precis samma moment hundratusentals gånger om och varje gång få exakt samma resultat, så undviks också svinn som beror på bristfälliga beräkningar eller ofullständig materialutnyttja. De digitala styrsystemen effektiviserar tillverkningsprocessen på flera olika sätt. Beräkning och planering automatiseras för exakta resultat så gör produktionen ännu smidigare och snabbare och gör det möjligt att producera stora volymer på en mycket kort tid.

Framtidsutsikter

Svensk industri har länge legat i framkant, särskilt på grund av sina styrsystem. Man arbetar ständigt med att utveckla olika styr- och regleringssystem, vilket anses vara det elementära för industrins framtida utveckling. För att den svenska industrin ska kunna konkurrera globalt krävs det att vi kan konkurrera med andra länder som har en framgångsrik produktion. Det må vara svårt för oss att konkurrera med exempelvis Kina, på grund av deras inriktning på masstillverkning med enormt mycket lägre omkostnader än våra. Därför är det viktigt att Sveriges produktion har sin nisch och idag går den svenska industrin mer mot enstycksproduktion än massproduktion. Där är den grundläggande principen att slå om och anpassa produktionen efter efterfrågan och olika konjunktursvängningar. Målet är att “modulisera”, det vill säga att plocka ihop en skräddarsydd produkt på kort tid utan större omställningar. Nästan all industriforskning som görs i Europa idag har sin fokus på utveckling av olika styr- och reglersystem. Tack vare Sveriges fordons- och skogsindustri har man en god tradition av att alltid ligga före med moderna och effektiva styrsystem.

Framtiden erbjuder flera nya tekniker, innovationer och robotlösningar som alla olika företag, verksamheter och industrier eller andra sektorer ska kunna dra nytta av. Genom att satsa på ökad automation eller industriautomation så ökar man lönsamheten, förbättrar arbetsmiljön och ökar konkurrenskraften för att kunna sätta sin fot på den internationella spelplanen

Plast är ett samlingsnamn för material som kan göras om till flytande form för att sedan omvandlas och anta en ny form. Den första plasten togs i bruk i början av 1500-talet. Sedan dess har bearbetningsprocesserna utvecklats och plasten har kommit att få en stor betydelse. Plast är ett lätthanterligt och behändigt material, både för producenter och konsumenter. De kemiska egenskaperna gör att den är enkel att forma om till ett lågt pris. Ur konsumentsynpunkt är det ett billigt och tåligt material. Därmed är det inte så konstigt att plasten har fått en omfattande utbredning. Användningsområdena är många och plasten blivit en del av vår vardag. Under 1960-1970-talet togs nya tillverkningsmetoder fram, vilket resulterade i att plast blev en förbrukningsvara. Mängder med engångsartiklar producerades för att sedan kastas. Plastindustrin fick utstå kritik från flera håll, då den ansågs bidra till miljöförstöring. Det här lade grunden till plaståtervinningen som de flesta plastproducenter numera försöker använda i så stor utsträckning som möjligt, för att minska sin negativa miljöpåverkan. Det finns många olika bearbetningsmetoder för att få plastmaterial att anta en ny form varav formsprutning är den dominerande metoden inom industrin.

Formsprutning av plast

Formsprutning, även kallat injection molding på engelska, är en metod som går att använda både på termoplaster och härdplaster. En formspruta består av två olika delar, sprutenheten där plastmaterialet fylls på och smälts samt själva formverktyget där den flytande plasten sprutas in. Formverktyget kan delas på mitten och när plasten är färdig är det bara att separera delarna och ta fram den färdiga komponenten. Sprutenheten brukar bestå av en tratt som sitter ihop med en cylinder. Genom tratten fylls cylindern på med material som värms upp och fortsätter vidare till munstycket på enheten. Genom munstycket sprutas plasten sedan in en form. Metoden blev patenterad redan 1872. Den största anledningen till att denna teknik har blivit den ledande bearbetningsmetoden för plast, är den är väldigt kostnadseffektiv jämfört med andra processer såsom gjutning eller skärning. De senaste femtio åren har formsprutningen genomgått flera stora förändringar och blivit mer automatiserad och datorstyrd.

Arbete och utbildning

För den som vill arbeta med bearbetning kan man välja gå en formsprutning utbildning. Det finns både universitets- och yrkesutbildningar inom området. Många privata aktörer inom industrin anordnar både nybörjar- och fortsättningskurser eftersom det anses att det är viktigt att utbilda nya personer med rätt kunskap inom branschen. Utbildningarna brukar behandla ämnen såsom plastens kemiska egenskaper, hur verktygen fungerar och sköts, och hur man utför löpande kvalitetskontroller. Även maskinprogrammering och processkunskaper är viktiga ämnen som ingår. Att arbeta med maskinerna som operatör innebär mycket programmering men brukar även innefatta manuellt arbete och kontroller.